Rostfritt stål av livsmedelskvalitet: 304 vs 316

Både 304 och 316 rostfria stål är klassificerade som livsmedels-och uppfyller regulatoriska standarder för direkt kontakt med livsmedel, inklusive FDA-föreskrifter, EU:s ramförordning (EG) nr 1935/2004 och NSF/ANSI 51-certifiering. Deras livsmedelssäkerhetsprestanda har sina rötter i tre nyckelegenskaper: korrosionsbeständighet, kemisk stabilitet och enkel rengöring.

 

Livsmedelsklassade rostfria stål är formulerade för att minimera föroreningar som bly, kadmium och svavel, som annars kan läcka ut i maten. Ett skyddande kromoxidskikt-upprätthålls genom korrekt passivering-förhindrar korrosion och förhindrar kontaminering.²

Ytfinish påverkar hygienen ytterligare: släta, elektropolerade ytor minskar mikrobiell vidhäftning och förenklar rengöring, vilket är särskilt viktigt i miljöer för mejeri, bryggning och andra drycker.

Jämför egenskaper för 304 vs 316

Medan båda är austenitiska rostfria stål, skiljer sig deras kemiska sammansättning och korrosionsbeständighet:

Kemisk sammansättning

Element	304 SS	316 SS
Krom (Cr)	17,5–20,0 %	16,0–18,5 %
Nickel (Ni)	8,0–11,0 %	10,0–14,0 %
Molybden (Mo)	0 %	2,0–3,0 %

Korrosionsbeständighet

Rostfritt stål 304

Grade 304 är ett allmänt använt, kostnadseffektivt-val för allmänna mat- och dryckstillämpningar. Den ger bra motståndskraft mot de flesta oxiderande syror och korroderar inte lätt i standardprocessmiljöer.

Det är dock känsligt för gropkorrosion i kloridrika-förhållanden, vilket gör det mindre lämpligt för applikationer med salt eller saltvatten.³

Rostfritt stål 316

Tillsatsen av molybden ger 316 rostfritt stål förbättrad motståndskraft mot grop- och spaltkorrosion, särskilt i kloridexponerade, sura eller hög-temperaturmiljöer. Det fungerar bra i skaldjursbearbetning, sura livsmedelsprodukter som citrus eller tomater och i anläggningar som använder aggressiva -in-rengöringssystem (CIP).

I dessa situationer håller 316 längre och fungerar mer tillförlitligt än 304.